Har en sådan ångest just nu. Om ett och ett halvt år så flyttar dom jag bor med 60 mil ifrån mig och jag blir lämnad här. Dom två jag umgås med varje dag och älskar mest. Det är inte rättvist. Just nu känner jag bara för att skrika och tycka synd om mig själv.

Just nu får mamma det att kännas som om det är mitt fel. Allt är så sjukt värdelöst, jag dör.